Konsten att vara mötesordförande

För någon månad sedan fick jag frågan om jag ville vara mötesordförande på Forum Syds årsmöte efter att ha blivit rekommenderad på chans av en person som inte sett mig leda ett möte. Det var en helg som passade bra och det hela kändes lite spännande, för det skulle vara första gången som jag fick chansen att leda en nationell stämma. Visst, jag har varit mötesordförande många gånger tidigare, men då på lokal och regional nivå. Jag var en aning nervös men mest pepp och det hela blev en succé bortom mina vildaste fantasier.

Först och främst vill jag berömma Forum Syds personal som levererade ett väldigt proffsigt underlag. Jag blev servad med ett tidschema som var uppskattat på minuten och all information som jag skulle kunna tänkas behöva fanns i min hand innan jag hunnit uttala frågetecknet. Förmötet var väldigt tydligt och skapade en stor trygghet i mig, för om jag någonsin slarvade bort mig visste jag att det skulle finnas ett backendstöd. Dessutom skulle Anna Kristiansson som föreslogs som mötessekreterare visa sig vara helt formidabel! Hon var en riktig klippa och vi blev ett team som hanterade mötet på ett riktigt bra sätt. Det är lite tråkigt att jag som hade den utåtriktade rollen av oss fick mest uppmärksamhet i enkäten då vi arbetade som ett team och enskilt hade jag inte på något sätt kunnat fungera lika bra. Jag gjorde även en blunder i samband med mötet där jag själv vid ett tillfälle förstärkte det osynliggörande genom att presentera mig själv, var jag kom ifrån och liknande utan en tanke på att lyfta fram Anna. Jag blev, hög på beröm, en del av de patriarkala strukturer som jag till vardags försöker motverka. Jag vill också rikta ett särskilt tack till Tobias Landén och talarlistan.se som gjorde det till en fröjd att hålla koll på talordningen och gav oss statistik över vilka som tog plats på mötet genom att prata inför helgrupp.

Det hela gick som sagt över mina förväntningar. Redan på mötet var det många, och då menar jag många, som kom fram till mig och gav mig komplimanger och beröm. Så väl gamla rävar som varit med förr som de som inte var lika bevandrade i det ideella snår som kallas mötesformalia sa att det var tydligt och bra. En person sa till och med något i stil med: – Jag har varit på många årsmöten i mina dagar och haft nöjet att ledas av många olika mötesordföringar, men du slår dem alla med hästlängder.

I utvärderingen, som tyvärr ungefär hälften av mötets deltagare besvarade fanns det en kvantitativ fråga som kan härledas till mötespresidiet:

I de fria svaren utvecklades detta sedan på följande vis. Jag har klippt ur alla kommentarer som rör mötespresidiet. Jag har kommenterat i kursivt:

• Proffsigt och effektivt
• Propositionsordningen var onödigt komplicerad med upprepningar, annars bra ordförandeskap (Jag upprepade att-satser flera gånger, för att alla skulle hänga med. Ibland kände jag själv att det blev lite mycket och i alla lägen var det inte nödvändigt att läsa att-satser flera gånger. Något jag kommer förändra till nästa gång)

Nästa fråga var ”Berätta vad du tyckte var bäst med dagen”. Återigen har jag klippt ut alla svar som i helhet eller delvis rörde presidiet:

• Mycket bra mötesledning, tydlig och inbjudande
• Ordningen under mötet. Ordförande och sekreteraren hade mycket bra koll och struktur
• Mötesordningen och Röda korset (Anna Carlstedt från Röda Korset höll en föreläsning efter lunch)
• Välorganiserad, trevlig stämning
• Den tydliga mötesordningen, Föreläsningen med Anna Carlstedt
• Mycket disciplinerat. Superbra dokumentation
• Ordning och reda:-) En lektion i mötesteknik. Mycket bra!
• Intressant och bra presentation av förbundsstyrelsens verksamhet av generalsekreteraren. Röda Korset – presentationen. Effektiv mötesordförande.
• Fantastisk mötesordförande!
• Mötesordförande var väldigt tydlig och bra
• Ordförande var väldigt bra
• Mötesordförande!!! Och Lisas professionella hållning (Lisa är generalsekreterare)
• Väldigt uppskattad mötesordförande + bra dragning av generalsekreterare

Ett så gott omdöme går knappt att köpa för pengar och jag känner mig otroligt hedrad över att ha varit så uppskattad. Det var ett perfekt sammanhang för mig att få testa en nationell stämma och jag har fått smak för det! Det var otroligt roligt och till stor del beror det säkert på den mängd kärlek och uppskattning jag fick motta. Jag är stolt över mig själv, men jag är nästan mer stolt över Sverok och den skolning i föreningsdemokrati som jag fått med mig. Utan Sverok hade jag inte haft något som helst kompetens eller möjlighet att ta uppdraget. Sverok är en av de organisationer som håller demokratiflaggan högst och anstränger sig som mest för att lära ut det till fler. Sverok är inte bara Sveriges största, utan också Sveriges bästa demokratiskola.