Det som startade hela tanken om att göra om på insidan i stugan var att elen skulle bytas från ojordad till jordad. Anledningen till att det startade en massiv renovering var för att näst intill alla elkablar var övertapetserade vid minst tre tillfällen. Alla ytskikten har, för det mesta, inte varit några som helst problem för oss att fixa på egen hand. När det kommer till att koppla el är det dock utom vår kompetens eller trygghet. Då är det tur att en har superhjälteelektrikervänner som Walle, som inte bara har kunnandet utan också vill hjälpa till!
Vi gav honom lite ungefärliga riktlinjer på var uttagen skulle sitta, för det finns ingen mening med att låsa in en sann konstnär i en låda. Han hade fått det han behövde och skruvade upp sin drakdödarmetal. Det är svårt att säga vad som var snabbast, musiken som lovsjunger eld, svärd, berg och episka slutstrider eller ljudet av klammer som bankades in på jämna avstånd. Jag hann knappt kolla till kaklandet ute i köket (Spoiler, nästa inlägg) eller göra färdigt gipsande och spacklande i sovrummet (Spoiler, inlägg någon gång i framtiden när det är klart) innan hela mysrummet hade kabel framdragen.
Nästa steg i projektet ”Säkrare el i stugan” kommer att bli att koppla upp den nya centralen i inkommande kabel, hänga den fritt och dra ett uttag från den. Då kommer vi att kunna färdigställa ytskikten i hallen utan att ha ett enormt skåp hängande i vägen. Därefter blir det förstås att göra klart resten av stugans väggar och så småningom dra upp all ny kabel.
Stort, stort jävla tack till Walle. Inte bara för det han gjort, utan för det han kommer att göra. Utan vänner, nära och kära blir livet fan så mycket svårare.