Det som varit härligast med att komma ut till Ugglebranten är att se hur trädgården bokstavligt talat växer fram. Jag har nog aldrig haft en romantiserad bild av våren utan har alltid sett det som ett förtecken på att den otrevliga värmen nalkas, men nu har det ändrat sig.
Det är vackert att se hur rabatter och skrymslen ändrar skepnad och klär sig i andra färger. Hur Tyranidigt ormbunkar vecklar ut sig. Hur allt sträcker på sig och vill mer. Denna gång får bilderna stå för merparten av inlägget.
