Målarfärg torkade. Vi var inte sugna på att fortsätta i trädgården. Vi kände inte för att åka hem.
Vi tog oss ut i skogen.
Med oss hade vi vår bärplockare som före detta ägare lämnat bakom sig och en papperkasse. Målet var att hitta oss lite svamp och eventuellt få med oss lite bär. Förväntningarna var ganska låga på att hitta något eftersom att vår senaste skogstur (för 3-4 år sedan) på 3 timmar resulterade i att vi inte hittade något alls. Då menar jag verkligen ingenting alls. Inte det att vi såg svamp som vi inte kunde identifiera och vara säkra på att kunna äta, nej, vi såg inte en enda svamp på hela turen. Detta trots att det enligt många var “Det bästa svampåret, typ någosin, svampen bara finns där utan att du letar efter den.”
Vi hann ungefär 20 meter från tomten innan vi stötte på ett första blåbärsris och började plocka. Efter ungefär 15 sekunder insåg vi att det inte skulle duga med en papperspåsen utan jag gick tillbaka och hämtade en plastbehållare. Eftersom att det fanns sådana enorma mängder bär övergav vi också tanken på svamp ganska snart och fokuserade helt på blåbären.
45 minuter tog det att fyllan byttan. Det kändes som ingen tid alls och när vi kom hem var det dags för rensning. Det kändes dock som en evighet för det tog typ 3 timmar att rensa dem. Dels för att tekniken från min sida inte var så bra, och jag gjorde det mesta jobbet men också för att de börjat bli övermogna. Istället för att vara lätt ljusblå och torra var de väldigt blöta och mörka. Så alla blad och sådant satt fast extra hårt. 1,6 kilo vägde det hela in på och var minst sagt godkänt för 45 minuters plockande.