#42 Större parkering och stocksläpning

Allt organiskt material vi samlar på oss i trädgården slänger vi i den slänten som vi tidigare rensade.  Faktum är att det blir otroligt många fler kubik med spill än vad jag kunnat tänka mig så le grande multi deluxeparkeringen är nog bara några år bort. Tills dess så nöjde vi oss med att kapa ner buskaget som fanns mellan själva tippslänten och bilytan. Vid det här laget är det vare sig svårt eller jobbigt att gräva upp ett par buskrötter då rutinen har satt in. “Jaha, men här var ju bara en buske, en tuja, en ros och ett ungträd så spetigt att det går att göra tännastickor av.” Allt blir med tiden så mycket lättare och när det gäller att sköta om trädgården har vi verkligen kommit in i det.

Det stora projektet den här gången var istället att flytta en enorm stock. Ett träd som blivit naturfällt mitt bland elledningar och grannens bebyggelse utan att förstöra någonting. Så vi började med att yxa och såga bort roten på trädet och sedan började den långa kampen. Vi började med att försöka lyfta den för att kunna bära den på plats. Både min och Nelas rygg, armar och ben sa nej till den idén. Stocken var så tung att vi bara lyckades lyfta den någon millimeter, och då inte i synk. Det hela kändes dömt på förhand men vi hade bestämt oss. Plan två blev att köra nedräkning och släpning och när vi fick det stora monstret av trä att glida framåt en centimeter så sken vi båda upp, våra blickar möttes och båda kände samma sak: det här är möjligt.

Terrängen var ojämn, underlaget skiftade och likaså stockens förhållande till marken. Det hela betydde att vi med jämna mellanrum fick byta teknik, taktik och positioner. Ena stunden så lyfte jag i den ände som vi skulle mot och Nela stod gränsle över och tryckte ifrån med benen. Nästa stund var det hon som släpade i änden som vi skulle mot och jag lyfte stocken i någon slags böneposition. Vi slet, svettades, och efter många rivsår och lika trötta muskler så låg plötsligt stocken på plats. Det hade tagit oss 40 minuter men vi hade flyttat den sin egen längd och där låg den som en bastant markör för att parkeringen nu var en lite dryg meter bredare.