Vi missade några saker som var anmärkningsvärd för första veckan hemma från BB, så vi kör det i detta avsnitt!

Spinalhuvudvärk och blodpatch på smärtkliniken, röntga lungor, amningen på kvinnokliniken som blev känd som “Händelsen mer traumatisk än förlossningen” ,

Nela ballar ur på telefonväxlar och för första gången i poddens historia som vi får en cliffhanger

 

 

 

 

2 thoughts on “#19 Gonorrétoaletten”

  1. Känner nu att jag inte kan låta bli att kommentera detta avsnitt! Har tänkt att kommentera till flera utav era poddar, men jag är inte direkt någon som brukar kommentera så därför har jag varit tyst.

    För det första, jag älskar eran podd. Ni är sådana härliga människor fyllda med positiv energi och jag blir verkligen glad av att lyssna på er!

    Måste bara säga att ni beskrev känslan utav spinalhuvudvärk så klockrent!
    Det är snart 3,5år sedan som jag födde våran son, men vet fortfarande känslan utav att få spinalhuvudvärk. Fick först havandeskapsförgiftning, ganska allvarligt, så blev igångsatt. Förlossningen gick bra, tog epidural, men direkt efter förlossningen fick jag sådan hemsk huvudvärk. Var helt okej att ligga ner, men så fort jag reste mig upp så snurrade hela världen och precis som ni beskrev, “nedsatt hörsel”, kändes som att man var i en egen liten bubbla.
    De misstänkte spinalhuvudvärk på BB, men fick tips att dricka Coca cola, och fick koffeintabletter. Jag som inte dricker kaffe normalt, fick ju hjärtklappningar och mådde illa utav de där tabletterna. De fungerade endast en enda gång, sedan blev de för mycket.

    Vi fick komma hem och jag var hemma någon dag, mest liggandes i soffan eftersom jag inte kunde göra någonting. Ringde till BB och fick då citadon utskrivet, var stel i nacken och trodde smärtan kunde komma därifrån. De hjälpte i början, men man blev mer i sin egna lilla bubbla. Allting snurrade. Vet ej om det var pga. huvudvärken eller morfinet i tabletterna. Ringde tillbaka igen efter dag 2 på Citadon då jag inte blev ett dugg bättre, huvudvärken fanns trotts citadon.
    Fick då komma in till BB direkt (var då söndag). Måndagen (dagen därefter) klockan 13, exakt 1 vecka efter förlossningen, fick jag en tid på smärtkliniken för att göra den sk. bloodpatchen. Direkt efter så försvann “den där bubblan” och sköterskorna sa att jag fick tillbaka färgen i mitt ansikte.

    Är nu efter många om och men, gravid med nummer 2. BF i januari. Är både orolig för havandeskapsförgiftning samt spinalhuvudvärk. Men nu vet jag ju vad de handlar om, så minsta lilla känning så skall jag kräva bloodpatch. För att vara världens sämsta mamma i en vecka, helt oförmögen att kunna ta hand om sitt barn, samtidigt som babybluesen kom är inte roligt.

    Tack för att ni delar med er av era upplevelser! Detta är något som alla som genomgår en förlossning borde få vetskapen om, att risken finns att man får jävligt ont i huvudet efter ryggmärgsbedövning. Jag har liksom känt mig så ensam, ingen annan in min bekantskapskrets som har barn har varit med om detta, och de har aldrig förstått känslan när jag beskrivit den.

    Dock blev jag lite förvånad över att ni fick genomgå massa kontroller och tester innan ni fick en remiss till smärtkliniken. Jag fick som sagt åka in direkt och övernatta på BB och sedan som sagt dagen efter, en tid på smärtkliniken. Tror de tog blodprov och blodtryck på mig (de ville se om mitt blodtryck hade gått ner från havandeskapsförgiftningen så att de ej berodde på det). Men de gjorde sköterskorna på mitt rum på BB. Men det var ju som sagt 3år sedan, det kanske har ändrats sedan dess.

    Och grattis förresten till er fina son!

    1. Hej Jenny,

      Tack för att du trots allt tog dig tiden att skriva. Det ger oss så himla mycket att ha aktiva lyssnare som både skriver när det är något vi tillsammans delar eller när det handlar om kritik. Jag är precis som du väldigt glad att få höra att det är någon mer än jag som delar upplevelsen av spinalhuvudvärken. Tänk vad man kan råka ut för under en graviditet och förlossning. Jag hade aldrig kunnat ana, och tur är väl det!

      Tack snälla, jag hoppas att du hänger kvar även i fortsättningen!
      /Jonella

      Ps. Jag har ingen boll. Ds

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *