Det eviga harvandet

Årets uppstart på Ugglebranten har blivit försenad dels av att det varit så otroligt kallt och dels för att Nela varit gravid. Vi har helt enkelt haft en hel del annat att tänka på och det har inte blivit av. Men i förra veckan åkte vi ut och rensade dels upp inne med dammsugning och isärskruvning av borden från kräftskivan och allt annat som vi hade lämnat till framtida oss själva när vi slog igen för säsongen förra året. Det kändes väldigt skönt att få till grundnivån av städning så att det gick att vara där inne, och att få undan sakerna så att det gick att gå ordentligt.

Stort tack till Marisha (fastnade inte på bild) som kom och hämtade den ena bäddsoffan som vi hade till övers och sedan stannade kvar och hjälpte till med att göra rent möbler och altan. Altanen hade bara varit att blåsa bort löv på om det inte vore för att det över påsk hade hittat in en fågel som sedan inte kommit ut. När vi dök upp för att kolla till stugan efter en stand-upkväll på Biografbaren hittade vi den stackaren tilltuffsad och livrädd. Vi hann i tid för att släppa ut den, men inte i tid för att hindra den från att sprida sin spillning överallt.

Det stora arbetet är sedan att varje år rensa undan det ogräs som tagit sig fram. Casper och Liten på besök för att hjälpa till i utbyte mot burgare och glatt sällskap. När vi satt där på kvällen efter att ha gått igenom nästan hela grusgången så kom känslan tillbaka, känslan av att stugsäsongen är igång. Det var så fint att sitta där och låta timmarna försvinna med skitsnack som ackompanjerades av fåglarnas sång och lågmäld trallpunk inifrån stugan.

Snart är allt så pass färdigt att vi kan börja med något utvecklingsprojekt, inte bara återställa det till förra årets standard!